LSU – Sveriges ungdomsorganisationer har under det senaste året kartlagt hur hot och hat riktas mot ideellt aktiva unga i Sverige. För flera organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter och demokratifrågor innebär hotet att yttranden och verksamhet begränsas. Därför måste åtgärder som sätts in för att stävja hot mot journalister och politiker också gälla aktiva i civilsamhället. Det är dags att regeringen tar ansvar för hoten mot unga aktivister.
Ungas engagemang i föreningslivet fortsätter att öka. Den demokratiskt organiserade Ungdomsrörelsen växer och potentialen i en generation som tar sig an den politiska kampen för mänskliga rättigheter är oändlig. I LSU:s rapport Ungdomsrörelsen i siffror 2018 ser vi en flexibel och livskraftig folkrörelse, men också ökande problematik kring negativ stress. En av de stora utmaningarna är hot och trakasserier mot förtroendevalda i det unga civilsamhället. I undersökningen LSU beställt av Sifo svarar hälften av anställda och förtroendevalda att hot och trakasserier riktade mot organisationen förekommer. För var tionde förtroendevald är situationen så allvarlig att den påverkar deras arbetssituation i stor omfattning. Motsvarande siffra för anställda i organisationerna är åtta procent. Mönstret vi ser är att problemet är stort där det väl finns och kommer i flera former. För en del av våra medlemmar rör det sig om kränkande behandling och diskriminering, för andra är det politiskt motiverade hot till följd av ställningstaganden. Ungdomsrörelsens organisationer driver ofta viktiga frågor kring normkritik och antirasism på ett sätt som riskerar att göra oss till måltavlor för reaktionära krafter. Regeringen tillför medel och ser över lagar för att komma åt hot mot journalister, konstnärer och politiker. För oss är det uppenbart att den typen av åtgärder måste inkludera civilsamhället och ungdomsrörelsen specifikt. Ungdomsrörelsen är en spjutspets för social inkludering på många håll i vår värld men betalar också priset för det genom hot, hat och höga risker för vår hälsa. Varje hinder för ungas engagemang är ett hot mot demokratin och tyvärr blir de allt högre.
LSU- Sveriges Ungdomsorganisationer föreslår därför att:
- Utredningen ”Till det fria ordets försvar” från 2018 ska kompletteras med en del om civilsamhället för att få en bättre förståelse av situationen och tillsätta lämpliga resurser.
- Att civilsamhället och unga ideella ska inkluderas i lagstiftningen om brott mot förtroendevalda.
